Guide till användning av viltskydd inom skogsbruk

Hur påverkar viltskador skogsbruket ekonomiskt och miljömässigt?

Enligt Skogsstyrelsen ligger viltskadorna på en fortsatt hög nivå över hela landet. Det talas om skador på miljardbelopp årligen. Detta är inte bara ett problem för skogsägarna, detta påverkar även vår biologiska mångfald då betesbegärliga träd får svårare att hävda sig.

För tillfället planteras och diskuteras det mycket om tall. Enligt senaste älgbetesinventeringen (Äbin) har viltskadorna på tall minskat en aning i Svea- och Götaland och ligger kvar på oförändrade nivåer i Norrland.

Minskad tillväxt och döda plantor

Älg och rådjur svarar för de flesta viltskadorna, allvarligast är toppskottsbetning. Betas toppskottet förloras årets höjdtillväxt och om det betas flera år i sträck kan plantan dö eller bli förbuskad. Betning av sidoskott ger minskad tillväxt men som regel klarar sig plantan. Andra typer av skador är fejning och barkrepning av älg och kronhjort som lokalt kan vara ett mycket stort problem.

Artfattigare skog

Det höga betestrycket vi har på många håll ger en artfattigare skog. Andelen tall och ädellöv har minskat dramatiskt de senaste 20-25 åren och på stora arealer ”tallskogsmark” kan vi idag inte odla tall eftersom betestrycket av rådjur och älg är så förödande för plantorna. Den minskade odlingen av tall anses idag vara ett av skogsbrukets allvarligaste problem.

Hur kan vi minimera viltskador för att främja hållbart skogsbruk?

Den absoluta majoriteten av betesskadorna sker under vårvintern när det är ont om annat foder. Det är inför denna säsong som vi rekommenderar att man behandlar och att man behandlar så nära inpå betningen som vädret tillåter, gärna oktober-december.

Med ökad plantering av tall på tallmark kombinerat med bättre anpassade viltstammar och användning av viltskyddsmedel skulle trenden med minskad andel tall kunna vändas. Med samma metoder som för tall skulle vi också kunna öka lövandelen i våra skogar.

Hur fungerar repellenter och doftavskräckande medel?

Det korta svaret på den frågan är att de avskräcker vilt från att beta plantorna. Det kan vara genom att de får plantan att se oaptitlig ut eller att plantan avger en doft de förknippar med fara. I vårt fall doften av blod. Metoden är effektiv och påkallar djurens “biologiska programmering”. Kort, alla växtätare förknippar doften av blod med fara. 

Vad ska man tänka på när man applicerar viltskydd?

Det första du behöver reda ut är när viltskadorna sker på din mark. Normalt är vårvintern den kritiska perioden och då behandlar du så nära inpå den perioden som vädret tillåter.

På sensommaren/hösten kan man behandla om man vet att man brukar ha problem med höstbetning. Ska du behandla plantorna denna tiden på året så rekommenderar vi en vattenbaserad produkt, exempelvis Plantskydd Flytande, då den är mild mot plantorna som fortfarande befinner sig i tillväxt.

Fördelar med senare viltbehandling

• Du har mer produkt kvar på plantorna under vårvintern då väder och vind inte slitit så mycket på skyddet.

• Arbetet går mycket snabbare eftersom det är väsentligt lättare att se plantorna när gräs/sly och ris dött ned.

Vår rekommendation är: Ha is i magen. Ju senare du behandlar, desto mindre är risken för plantan och desto bättre blir effekten av medlen som används. Skulle det vara så att väderleken är blöt, så finns HaTe 2 som fungerar utmärkt i alla väderlekar.

Vilka är de specifika utmaningarna under varje säsong?

Vårvinter: Det här är tidpunkten där mest skador sker. Det är som regel blött och kallt  då, så medlen behöver vara applicerade under torra höstdagar kvartalet tidigare. Nyplanterar man under våren och vet med sig att viltstammen är stor i området kan det vara en god idé att överväga behandling av plantorna. Vattenbaserat medel rekommenderas denna tiden på året.

Sommar: Då finns gott om annat foder för viltet.

Höst: Nu är det dags att behandla sina plantor. Tumregeln är att ju senare du kan behandla, desto bättre effekt har medlen under vårvintern.

Vinter: Behöver du behandla under okt-dec är det Hate 2 som gäller. Produkten är vattenfast och kan användas i minusgrader och i regnväder.

Hur kan vi anpassa vår strategi för att minimera viltskador vid olika tider på året?

Anpassa medel efter förutsättningar. Det finns medel som är lämpliga när plantan befinner sig i tillväxt och det finns medel anpassade för den våta och kalla säsongen.

Vilka steg bör tas för att följa upp och utvärdera genomförda åtgärder?

Medlen som används måste inte bara vara effektiva avskräckningsmedel. Vi som använder produkten måste även kunna återkomma på senvåren och se effekten av behandlingen. Både Plantskydd Flytande och HaTe 2 innehåller svart pigment av god kvalitet som syns på plantorna även framåt våren.

Vad är det viktigaste att ta med sig när det gäller att minimera viltskador och främja hållbart skogsbruk?

Vilt finns alltid i skog och mark. Några saker man kan ha i åtanke när man planerar sitt skogsbruk är:

• Att spruta plantorna ger inte ett hundraprocentigt skydd. Finns det inget annat att äta kommer viltet äta det som finns, oavsett vad det smakar.

• Röj inte för hårt, lämna alternativ till viltet.

• Ligg på jaktlagen så viltstammen hålls på en rimlig nivå.

Kontaktinformation för följdfrågor och hjälp

Det går bra att ringa när som helst för rådgivning. Vi månar om att vara så behjälpliga som möjligt.

Olof Svensson 073-760 59 84 olof@gylleboplantskydd.com